Mycket nu...

Ja, det känns så... Jag är lite matt och trött...

För lite drygt en vecka sen förlorade vi Leo, eller, han förlorade mot den akuta njursvikten. Asjobbigt verkligen. Köpte dock snabbt en ny kissebäbis, han heter Tiger. Jag ville inte att Tindra skulle vara ensam hemma på dagarna, hon vart så himla ledsen när Leo försvann. Nu är hon och Tiger riktiga buddysar och leker mest hela dagarna. Tiger är fantastisk <3 och Tindra är en av de vackraste kissarna jag vet... <3

Min audi gick ju sönder för några veckor sen men jag har inte riktigt haft råd o lämna in den på service. Hade bokat tid till idag och åkte hem för o hämta den på lunchen. Men biljävlen startar inte ens. Troligtvis har batteriet frusit. Jag tror jag måste ringa bergare för att få den till verkstad... Och ett nytt batteri oxå, som jag ska försöka övertyga någon o byta åt mig... Jag undrar vem jag ska ringa...

Freyja mår ganska bra. Hon står bara lindad några timmar / dygn nu och det verkar funka fint. Där emot börjar hon få lite för mycket energi. Från och ha gått snällt som en liten hund på promenaderna så beter hon sig nu till och från som en vild mustang. Inte heller roligt... Än så länge inga större katastrofer dock. Har gått att lugna ner henne genom att hålla ner huvudet och tvinga henne att gå i skänkelvikning tillbaka till stallet efter ett utbrott...

Det känns som om någon uttalat en förbannelse över mig... Det känns som om det får räcka med strul nu...

Ikväll är det ut på 16-17 minuters promenad med Freyja och så ska jag försöka boka återbesökstid till henne till nästa helg. Eller där omkring i alla fall... Så får vi se vad farbror veterinär säger...

Nu ska jag jobba vidare lite...
Kram