Förändringarnas tid... *livstecken*

Det bloggas dåligt från mitt håll just nu.... jag vet det och det är inte så mycket jag gör åt det heller...
Det händer för mycket på alla fronter och bloggen tillsammans med en del annat hamnar i skymundan.
Stora förändringar i min vänskapskrets, i huset och på jobbet.

Som tur är har jag Elli som hjälper mig med Freyja så hon får lite kärlek.

Freyjs har fått ett fult sår på insidan av benet på höger bak som tar flera veckor på sig o läka...Jag ska upp idag och lägga om bandaget så hoppas jag att det ser bättre ut nu.

Jag hoppas att vi börjar bli klara i huset om en dryg vecka eller två... Idag ska jag byta en takarmatur, sätta upp hatthyllan, kanske få upp gardinstängerna igen och åka o leta efter dekorplast och nya hallmattor.

På vänskapsfronten har jag städat en del, några som stått mig nära är inte längre nära, och andra har kommit närmare.
Min privata mur har aldrig varit högre, större eller hårdare än vad den är nu.

På jobbet börjar min teamleadertjänst ta form och jag är galet taggad! Det kommer bli kanon och jag tycker det är jätteroligt!

Jag hoppas ni alla har haft en fin sommar!
//M

Tilllägg: Just ja, jag ska operera bort knölen 1 Oktober oxå!

Inte ett enda inlägg...

... under Oktober månad! Det är ju rent av skandal! Mer än halva månaden har passerat och man kan ju tro att det inte händer ett enda dugg hos oss.
Fast det gör det ju. Även om jag varit lite slö med träningen...

Freyja har fått ett elakt muggsår på vänster fram, otroligt irriterande. Ska ner till apoteket och shoppa lite idag.

Jag har ridit lektioner och jag har kursat en massa. Sista tiden har väl fokus legat mest på övergångar Galopp - trav - skritt - galopp - trav - skritt.
Jag tror minsann det börjar ge lite resultat. Vi börjar åter igen kunna galoppera på volt. Härlish!
Sen har jag även tränat en del på att Freyja ska gå fram för spöt, inte spänna sig som hon gärna gör...

I helgen ska tottisarna få flytta till en hage med ligghall, det tror jag dom kommer gilla. I lördags fick dom stå inne några timmar på dan och jag tror minsann hästarna tvärsomnade när vi gick där ifrån.

Ikväll är det lektion för bästaste Pia, ska bli jättekul! Förra lektionen tror jag att jag pratade bort, hade så mycket jag behövde få ur mig och Pia är inte bara en bra ridlärare, hon är även en fantastisk psykolog. Man kan säga att Freyja var väl igenomskrittad när letionen verkligen började ;)

Hoppas bara att muggen inte ställer till det allt för mycket för Freyjs idag. I lördags kändes hon lite ofräsh, vilket iofs kan bero på att jag precis skurat och sprayat såret...

Nu ska jag jobba lite igen. Men om du har några mirakelkurer mot mugg så tar jag tacksamt emot dom... :)

Kramisar!
// M

Helvetes skit!

Freyja fick gå med Embla i typ en timme och nu är bakbenen fulla med sår... fan oxå!!! :'(

Lite kort...

Det gick jättebra på kliniken igår. Freyja är frisk nu så nu börjar den 7 veckor långa igångsättningen.

Hon var jättefin i benet och rörde sig bra. Härligt!! <3

Vi fortsätter promenera en stund men vi lägger även in en stunds utevistelse på dagarna. Hur länge beror helt o hållet på hur hur hon sköter sig. Hon får såklart skutta och bralla liiite, men om hon får tokflippen åker hon in i boxen igen :)
Idag fick hon stå ute i flera timmar och mysa i solen. Hon var jätteduktig och brydde sig inte ens när hästarna från den andra hagen red iväg. Dutti ponny!

På kvällen sen var det promenad i kylan som vanligt. Det börjar bli lite tradigt eftersom jag bara går fram och tillbaka mellan stallet och Mickans hus. Men jag har ingen lust och ge mig ut på några längre promenader då jag inte vet om hon tänker hålla sig i skinnet och varken jag eller Freyja hittar så bra i krokarna.

Ett par veckor till blir vi kvar hos Mickan innan hon får flytta hem igen. Jag funderar på om jag ska börja hämta lite hösilage och vänja in henne på igen så inte hennes mage får en chock när hon kommer hem igen.

Det är förresten helt galet hur fort tiden går, det är snart jul!! Och appro på det, så skulle ju jag gå o lägga mig tidigt ikväll, jag är ju helt slut!!
Så, nattis kära vänner, nu ska jag sova!!
// M

Mycket nu...

Ja, det känns så... Jag är lite matt och trött...

För lite drygt en vecka sen förlorade vi Leo, eller, han förlorade mot den akuta njursvikten. Asjobbigt verkligen. Köpte dock snabbt en ny kissebäbis, han heter Tiger. Jag ville inte att Tindra skulle vara ensam hemma på dagarna, hon vart så himla ledsen när Leo försvann. Nu är hon och Tiger riktiga buddysar och leker mest hela dagarna. Tiger är fantastisk <3 och Tindra är en av de vackraste kissarna jag vet... <3

Min audi gick ju sönder för några veckor sen men jag har inte riktigt haft råd o lämna in den på service. Hade bokat tid till idag och åkte hem för o hämta den på lunchen. Men biljävlen startar inte ens. Troligtvis har batteriet frusit. Jag tror jag måste ringa bergare för att få den till verkstad... Och ett nytt batteri oxå, som jag ska försöka övertyga någon o byta åt mig... Jag undrar vem jag ska ringa...

Freyja mår ganska bra. Hon står bara lindad några timmar / dygn nu och det verkar funka fint. Där emot börjar hon få lite för mycket energi. Från och ha gått snällt som en liten hund på promenaderna så beter hon sig nu till och från som en vild mustang. Inte heller roligt... Än så länge inga större katastrofer dock. Har gått att lugna ner henne genom att hålla ner huvudet och tvinga henne att gå i skänkelvikning tillbaka till stallet efter ett utbrott...

Det känns som om någon uttalat en förbannelse över mig... Det känns som om det får räcka med strul nu...

Ikväll är det ut på 16-17 minuters promenad med Freyja och så ska jag försöka boka återbesökstid till henne till nästa helg. Eller där omkring i alla fall... Så får vi se vad farbror veterinär säger...

Nu ska jag jobba vidare lite...
Kram

Kort...

I måndags var vet. ute och tog bort Freyjas stygn. Det ser jättefint ut och är bara lite skorpor kvar.
Det var också sista dagen med Fenylbutazon och böjningar av kotan.

Så i tisdags - lagom till snöstormen - var det dags att gå ut och börja promenera 5 minuter 2 gånger om dagen. Freyja blev jättelycklig av att få komma ut. Hon tycker nog inte det är så kul o stå i boxen hela dagarna även om hon sköter sig bra.

Har noterat att hon fortsätter gå ner i vikt vilket såklart inte alls är bra. Så jag ska försöka måtta henne varannan - vartredje dag så jag får lite bättre koll.
När hon vägdes in på kliniken vägde hon 380 kg. När vi hämtade henne 10 dgr senare vägde hon 340 (335 på måttbandet hemma)
I helgen vägde jag henne på måttbandet till 323 kg och igår 312... inte bra alls faktiskt.
Så jag har köpt lucernpellets som jag ska börja ge henne också eftersom hon ratar hö. Eller, hon äter, men hon lämnar massor av mat som hon sprider runt i boxen. Mockar ut mängder med hö varje dag.

Igår kväll när jag gick ut med henne en sväng (vet ni hur kort stund 5 minuters promenad är??) så kastade hon sig ner i snön och rullade hysteriskt. Hon reste sig upp och skakade av sig, och slängde sig ner igen. Först blev jag lite orolig för att det skulle vara någon kolik känning igen men sen kom jag på att hon älskar snö och inte har fått möjlighet att rulla sig ute sen innan hon åkte in på kliniken. Så hon fick rulla sig en stund och verkade mycket nöjd med det.

Ikväll ska jag ta bort bandaget så slipper hon det också. I helgen ska vi se om hon inte kan få stå i en yttepytte sjukhage någon timme eller så för att se hur hon beter sig i den. Så hon inte får tokflippen eller nått... Funkar det bra kanske hon kan få börja vara ute några timmar om dagen.

Nu är det strax dags för lunch...
Tjillevippen!

Uppdatering igen :)

I onsdags hämtade jag, Mickan, Annica och Elli Freyja från Ultuna. Freyja hade inte alls lust och åka hem och min tidigare lättlastade häst försvann på kliniken. Det slutade med att Mickan backade upp släpet mot stallet och tog över lastningen. Jag hade slut på tålamod.
Vet. assistenterna berättade att det inte alls var ovanligt att hästar inte hade lust o åka hem eftersom sist dom gick på ett släp hade dom ont, kom till ett ställe med människor som stack och bråkade med den samt att matte försvann...
Det var ju en liten tröst i alla fall. Efter 1 timme o 20 minuter stod hon i alla fall i släpet och stod lungt och fint hela vägen hem till extrahemmet.

Freyja bor just nu på Stall Torpet Dal, ett skitmysigt litet stall precis utanför Väsby. Freyja gick ner 40 kg under sina 10 dagar på kliniken så sommarmagen är ett minne blott. Hon hade lite koliksymptom på kliniken så dom hade dragit ner ganska mycket på maten.

Freyja står i en fin hörnbox med fönster i stallet och verkar ta det mesta med ro. Enda gångerna hon är lite upprörd är när Mickan tar ut alla andra hästar på mornarna, men idag hade det också gått lite bättre. Annars sover hon mycket på dagarna.

Det är sjukgymnastik 2 gånger om dagen första veckan, sen kommer hon få gå 2 korta promenader om dagen. Bandagebyte var tredje dag och fenylbutazon i 10 dagar. Vi får ge henne fenylbutazonet i spruta för att få i henne det. Så jag ger henne några sprutor med äppelmos också lite då och då bara för hon ska få något gott i sprutan oxå.

Det är fantastiskt att ha henne "hemma" igen och kunna vara där och pyssla med henne. När jag "bara" skulle dit och sjukgymnastisera och mocka i torsdags så fastnade jag i tre timmar. Jag stog och ryktade henne säkert en timme och mös i boxen minst lika länge...

Mickan hjälper mig med det ena passet varje dag och det känns jätteskönt. Sen är det lätt att ha med Rasmus dit för han kan leka med grisen Leffe. Han borstar honom och matar honom. Jag tror att både grisen och Rasmus tycker det är lite roligt.

Det blir säkert lite enformiga uppdateringar här närmsta tiden, om det ens blir några... Men lite måste jag ju skriva ner för mitt eget minnes skull också...
Kramisar!

Rapport från Ultuna

Vet ringde precis och berättade att Freyja fortfarande svarar bra på behandlingen. Hon fick en ny ledbehandling i morse och det gick jättebra. För ledbehandlingen behöver dom inte lägga henne utan det räcker med lugnande. Dom la också om såret och det ser fint ut.

Fortsätter hon svara så här bra på behandlingen så är hennes chanser att bli fullt återställd goda. Dock påpekade han att faran inte är över så länge infektionen i leden finns kvar, men att det ser bra ut.

Hon är tidvis lite stressad i boxen men lugnar ner sig igen ganska snart.

Som det ser ut just nu kommer hon behöva ca 6-8 veckors konvalecens när hon kommer hem.

----

Jag glömde o fråga hur mycket mat hon har kvar men jag undrar om jag inte ska ringa och kolla ifall jag behöver åka upp med mer mat ikväll.

6-8 veckors konvalecens är ingenting mot vad jag var rädd att han skulle säga och det känns så himla skönt att hon svarar bra på behandlingen och är relativt cool i boxen. Min stora lilla tjej... Men gudars så mycket jag saknar att snosa henne i manen!!

----

Om någon är sugen på att rida för Carro 4 lektioner i november - december så hojta till, eller om ni känner någon som kan tänkas vara sugna på det så be dom höra av sig till mig. Det är 4 torsdagkvällar med start 18/11.

Sen finns det även en plats ledig på Carros eftertraktade ovalbanekurs den 21/11...

----

Missarna blev vaccinerade och chippade igår. Dessutom klarade dom sig igenom hälsokontrollen utan anmärkning :) Dom blir mindre skygga för varje dag som går så snart får dom nog komma ut i hela huset.

Nu måste jag jobba lite igen...

Vad hände egentligen?

I går morse ringde Mite på morgonen och sa att Freyja var halt – jättehalt. Så jag slängde på mig overallen, slängde in sonen på dagis och åkte direkt upp till stallet.

I stallet ser jag Mite som försöker övertyga Freyja att komma ut ur hagen. Det gick inte speciellt fort, Freyja hoppade på tre ben och var inte alls villig att röra sig där ute.

Ser att hon har ett litet men rätt kladdigt och geggigt sår på höger bakkota och är jättesvullen över kotan. Vi hämtar lite kraft för att muta Freyja att hoppa lite fortare, men det tar minst en halvtimme att få in henne i stallet.

Jag ringer vet, medans vi står där ute i hagen, och pratar med dom. Dom ber mig tempa henne eftersom såret sitter precis vid en led. Har hon feber är det inte alls bra. Så jag rusar in och hämtar en termometer och mycket riktigt. Freyja har 38,98 i feber. Hon brukar ligga på 37,8.

Ringer vet igen och dom säger att dom ska återkomma efter telefontiden men att vi nog kommer behöva åka in med henne till klinik.

Efter många om och men får vi in henne i stallet och vi börjar fundera på hur vi ska få henne till en klinik. Vi har inga vinterdäck på släpen. Vi får låna Marias släp och Annica åker från jobbet för att hämta det åt mig.



Såret och svullen kota



Jag börjar försöka göra rent och förstod på en gång att det varken var var eller sårvätska som sipprade ut ur såret... Utan att det var ledvätska. Jag blir tvungen att gå ut och hämta frisk luft för att inte bryta ihop helt. Mite gör rent så gott hon kan under tiden.

När veterinärerna äntligen återkommer efter telefontiden säger dom att dom kan absolut komma ut, men det tar ett par timmar innan dom kan vara hos oss. Och att Freyja troligtvis måste till klinik i vilket fall som helst för ”Ju fortare hon kommer under behandling ju bättre är hennes chanser att klara sig….” (??? – Jag trodde jag skulle dö!)

Vi undrar hur i hela friden vi ska få in henne i en transport på tre ben och hur hon ska kunna stå i transporten på tre ben. Vet ger oss nummer till djurambulansen så vi kan ringa dom ifall det inte går.

Vi ringer ambulansen på en gång istället. Annica kommer upp och är moraliskt stöd i stallet och jag pratar i telefon med halva världen och gråter ett par liter.  

Ambulansen kom efter ca en timme och vi lyckas få in Freyja i släpet ganska snabbt och där får hon stöd av en hängmatta. Den var rätt läskig i början men sen kände hon att hon kunde vila i den och då såg det ut som om hon tyckte det var rätt bekvämt att åka transport. Mite och Annica åkte efter oss till Ultuna.



I ambulansen



Det tog ca 45 minuter att åka in till Ultuna och jag satt och kikade på henne i Trailer cam’en hela tiden.

Väl på Ultuna tog det inte många minuter innan det kom en veterinär och en assistent och började kika på Freyja. Det var absolut ledvätska som rann ur såret men det verkade inte vara någon fraktur i alla fall.

Såret tvättades och sedan röntgades hon ur alla håll och vinklar.

Man hittade ingen fraktur – vilket såklart är jättebra.

Vi fick veta planerna för behandlingen och alla risker och allt som kan gå fel. Sen berättade dom också att det var besöksförbud på kliniken under tiden som hästen är där, vilket är skitjobbigt – men samtidigt bra för smittorisker.

På kliniken

(oj vad rörigt det är o skriva ner det här…. )

Vi åkte hem igen på eftermiddagen och jag packade bilen full med hösilage och åkte upp till kliniken igen. När jag kom dit höll dom precis på att ta av henne skorna inför operationen så jag hann ge henne några pussar innan dom gick iväg med henne.

---

Vid 21 tiden på kvällen ringer veterinären och berättar att operationen och uppvaknandet har gått bra. Att det absolut är en bakterieinfektion i leden men att den inte ser ut att ha ställt till allt för stor skada. Han ser också att hon har en liten broskskada precis vid såret men att den nog inte borde ställa till några problem i framtiden.

Nu ska hon få bredspectra antibiotika lokalt i leden i tre dagar och även intravenöst (i tre dagar??) samt smärtstillande och anti inflammatoriskt.

---

För en liten stund sen ringde vet igen och berättade att natten hade varit lugn. Febern har gått ner och hon är nästan ohalt i skritten. Freyja äter och dricker som hon ska och verkar ha accepterat att stå i box. Han låter positiv och säger att hon ser ut att svara bra på behandlingen. Han lovar att ringa igen i morgon.

Så… Nu är jag lättad, hoppfull och tårögd.

Ska fråga i morgon om jag behöver komma upp med mera hösilage för jag fick nog inte med mig mer än typ 15-20 kg… max… Himla otur ;)

Tack så otroligt mycket för alla peppande och stöttande ord igår, och Annica och Mite för att ni fanns vid min sida hela tiden!

Tack tack tack tack!!

En snabbis...

Ja, det fick bli en snabbis till stallet ikväll igen.
Kollade till bulan och skruvade i två brodd i varje dojja. Skrapade bort värsta isen på Freyja och gav henne lite käk. Idag fick jag i henne 0,2 kg av proteinmineralerna, så jag tror att jag är med på säcken ändå.
Blandar jag 0,5 Mustang pellets protein + med 0,2 Vitafor Proteinmineral kommer jag upp i en perfa foderstat. Lite låg kvot på protein/energi, men 5,7 borde fungera. Märker jag att det inte gör det får jag väl hitta på någon backupplan :)

Knölen var märkbart större igår. Så jag ringde vet. Jag tycker den borde börja försvinna nu :S Vet sa i alla fall att så länge den inte fortsätter växa, eller hennes allmäntillstånd är påverkat så borde det inte vara någon fara. Men började hon bli hängig eller den växer markant ska jag ringa ut vet på en gång.

Känns tryggt ändå. Kanske behöver hon ta det lite lugnt ett par dagar och inte anstränga halsmuskeln? Det känns som om den var mindre idag och hon vilade ju igår. Nå ja, vi får se hur den ser ut i morgon.

Idag har jag klurat på "sulor vs inte sulor". Det är ingen lätt fråga inte. Förra året körde jag "snösulor" vilka gjorde sitt bästa för o sno skor av mig. Den lixom sågade av sömmarna i skorna vilket gjorde att jag hade ett gäng tappskor. Men hon hade aldrig styltor, så det behövde jag ju inte oroa mig för. Hur ofta är det egentligen styltväder? Hur stor är risken att Freyjs gör sig illa i hagen med styltor? Rida kan jag ju hoppa över om det är styltväder...
Klurigt är det. Hur ska du göra?

Nu ska jag krypa ner i badet och kika lite i en av mina nya böcker.
Har oxå börjat planera lite smått för sitsträning med Pia, jag längtar! Framförallt efter o ha sett bilderna från passträningen ;)
Kram kram!

Bula / Böld?

Den här bulan hade freyja på halsen igår när jag kom upp... Inget sår, ingen feber o ingen hälta. Det var ju skönt i alla fall...

Lite bättre minsann...

Jo då, igår var det lite bättre. Svullnaden har gått ner något och hon är inte lika varm runt såret.
Jag longerade 10 - 15 minuter för o konstatera att hon inte markerar. Jag kan då verkligen inte se något så det är ju skönt.

Gjorde mitt bästa för o göra rent såret sen fick det bli zon salva runt om såret, på svullnaden och blå spray på såret.

Annars var Freyja allmänt stissig och brunstig och kunde inte stå stilla vid bommen. Hon var på tok förupptagen med att försöka få syn på killarna i hagen intill... Jag lyckades dock både tvätta och smörja medans hon dansade runt.
Enda fördelen med att hon blir sådär är ju att hon är hemskt snygg o se på när hon spanar ;)

Hoppas att det blir lite mer jobb idag. Ikväll tänkte jag rida! :D

Kram kram!

"The sår"

Såret är fortfarande hopplöst svullet, men nu är det bara koncentrerat runt såret i alla fall, och det verkar inte vara ngt var i det i alla fall.
Hon är inte halt heller utan rör sig rätt obehindrat. Lite stel möjligtvis.

Igår fick hon mysa en stund med två snygga killar på volten och hon åmade sig och kråmade sig och försökte förjäves få Draumur att kliva på. Hon vallade runt honom som en brunstig älg... eh... häst såklart. :)

Sen fick jag hjälp av snälla Inga-Lill o göra rent såret och snälla Linda masserade Freyja medans jag satte på en ny kompress och ett nytt bandage. Jag förbrukade bara en extra kompress så det var ju ett framsteg :)

Innan jag åkte till stallet var jag med bästa Annica o kollade på släp. Det blev en supersnygg antracit pärla :)
Grattis Annica, skitkul! :D

Nu ska jag fortsätta slappa på jobbet, vi har det så lugnt!
Kramisar!

Ridning trots allt...

... Fast inte på Freyja. Såret såg iofs bättre ut idag, svullnaden har gått ner och är nu koncentrerad runt såret. Så jag gjorde rent under Freyjas protester medans svärmor försökte få Freyja o stå still. Sen på med Zon salva runt såret på svullnaden och antibakteriell salva på såret. Sen efter att ha sumpat en sådär 4-5 sterila kompresser fick jag äntligen på en ren kompress och ett nytt bandage. Eftersom jag är lite glömsk och inte fick med mig saxen så gick det åt en hel gasbinda idag också. Måste köpa nya i morgon.

Nu är i alla fall sjukvårdslådan utökad med mera bommul, asolsprit, bandagetape och zon salva.

Freyja fick gå ut till Ronja o småtjejerna igen vilket jag inte tror hon är helt nöjd med. För hon är oväntat lycklig över o se mig varje gång jag visar mig. Jag tror bestämt hon gnäggade åt mig idag också och småsprang till grinden :D Jag får helt enkelt passa på att njuta av denna oväntade kärleksförklaring
(för det betyder inte alls "Äntligen är du här så du kan släppa ut mig hos mina killar igen...")

Sen fick jag låna Stjarna och hålla Annica och Sockan sällsis i skogen. Sockan sköter sig finfint och är så duktig!
Jag och Stjarna var lite oense om vem som skulle vara chef över bettet men det blev bättre mot slutet.

Sen har jag varit duktig och betalat alla tävlingar idag. Stormur höst lätt, Dís och Stormur Mästerskapen. Så behöver jag inte fundera på det mer :)
Bara hage o transport kvar o betala... Det är dyrt med häst, ska ju på två kurser också snart och släphyra då också... Nå ja, tur jag är gjord av pengar ;)

Nu ska jag hoppa in i duschen och hoppas att alla eventuella äckliga fästingar försvinner, Annica, det kliar fortfarande överallt!!!

Kram kram!

Igår...

Igår kväll hade jag tänkt mig en mysig kväll i stallet med Annica. Har knappt sett min Gurly på 1½ vecka. Vi kom upp ganska sent, halv 8 eller så, Annica släppte mig vid hagen så jag kunde hämta båda tottarna.

Såg att Freyja hade ett sår på höger bak men tänkte jag kollar på det när jag kommer upp till stallet. Kunde ju ändå inte göra så mycket i hagen. När jag kom ut på asfalten hörde jag att Freyja tappat en sko och muttrade lite till.

Väl på stallbacken ser jag att höger bak är svullet från kotan nästan ända upp till framknät, eller vad det heter. Letar rätt på sårtvättsgrejjer och gör rent under Freyjas protester. Ringer mentorn Anna för o höra hennes åsikter om såret och får tips att lägga på en kompress dränkt i asolsprit och gasbinda så eventuellt skit dras ut ur såret. Mite kom upp o kikade lite också och gullade med Freyja när jag försökte linda benet.
Sen fick Freyja gå ut hos småtjejerna och Ronja så Mite kunde kasta ett öga på henne så det inte blev värre.

Gick upp o kikade på Annica när red och Stjarna såg jättefin ut. Även tölten när den inte var travtaktig :) Stod och log när jag tittade på alla muskler Stjarna fått sen hon flyttade till oss, och jag tänkte jag skulle visa Annica hur fint det ser ut när Stjarna rör sig...
Så jag hoppade upp och försökte mig på att visa en skvätt av alla gångarter... Stjarna o jag var ovanligt sams och hon skötte sig riktigt bra (för de som inte sett det brukar Stjarna protestera vilt bara jag sätter en fot i stigbygeln ;) ). Traven o galoppen helt ok, skritten också. Tölten... jävlar vad jag fick jobba!! SHIT!! Men jag tror jag fick till lite tölt så Annica fick se hur hon rör sig.
Tack för lånet Annica! Mycket lärorikt för mig.

Nu ska jag strax till apoteket o köpa mera asolsprit. Ska leta hemma också och se om jag hittar min handdesinfektion som kan vara bra till händerna innan jag pillar på såret ikväll.

Pok