Jag hade ett mindre bra (en lätt underdrift) förhållande som var på sluttampen våren 2003. Ammi, en nätkompis till mig sen många år tog mig med upp till Stenhugget där hon red en gammal mysig Isis som hette Murre. Murres matte Bi hade en häst till, Krummatá. Ett svart sto i sina bästa år.
Jag fick börja rida Krummis ett par dagar i veckan, och när sommaren kom red jag henne nästan varje dag.
Jag kunde absolut ingenting om islandshästar och mina kunskaper om tölthjälper var lika obefintliga. När vi ökade farten i skogen och det inte skumpade så mycket så tänkte jag att "jaha, det är det här som är tölt... coolt" (ja, såhär i efterhand kan jag ju säga att det var grisepassens grisepass!)
Jag red lektion för Ann-Marie och fick skämmas när hon sa "och så kommer du fram i tölt..."
Då fick jag krypa till korset och erkänna att jag inte visste hur man gjorde.
Jag lärde mig ofantligt mycket den där sommaren med Krummis, och hon kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta!!
Tack Ammi, för att du introducerade mig för dessa fantastiska djur!
Vackra vackra Krummatá sommaren 2003
Kramisar!
~Maddi
Ps. Ja, för er som listat ut det så var jag alltså på Stenhugget innan jag träffade min man... Ds
Det visst jag redan.. :P
SvaraRadera*rosig om kinderna* Det var så lite så :)
SvaraRadera