Till viss del är det mysigt...

Till viss del är det ganska mysigt att vara här. Man blir som en liten familj som hjälper och stöttar varandra. Som gör sitt bästa för att muntra upp varandra när man är nere.

I onsdags, när det var som värst satt jag och Christian och lyssnade på hårdrock, Rammstein, Edguy, Metallica, Megadeath m.m. och tyckte livet var surt. Sen sa Christian "Näe Madde, nu skiter vi i det här o drar till Starbucks istället..."
Han såg att mina ögon blänkte av hemlängtan och att jag helst gått och dragit något gammalt över mig. Men han vet också att en av de sakerna jag gillar med den här staden är just Starbucks. Vi åkte till hotellet och slängde av datorerna och bytte skor. Sen gick vi ner till centrumet och käkade på McDonalds och köpte varsin latte på Starbucks.

Jag hade även en sjuk hemlängtan hela dagen igår. Men då gick en liten del av "familjen" ner på hotellrestaurangen och käkade middag tillsammans. Vi skrattade och pratade mycket längre än vi hade planerat. För en liten stund kändes det som att vara ute och äta middag med vänner hemma i Sverige.

I morse i taxin på väg till kontoret hörde jag att Solvej var extremt förkyld och hon ska också flyga hem idag. Min förkylning är tack o lov bättre - inte bra - men bättre. Så jag erbjöd henne en av mina Rinexin som jag fått av Ammis snälla mamma (jag klarade mig med en på vägen ner så jag hade 3 kvar). Tacksamheten lös i hennes ögon och hon sa att jag inte kunde förstå hur tacksam hon var.
Men jag förstår. Det är precis samma ofantliga tacksamhet jag känner mot flygvärdinnan som gav mig Rinexin på vägen hem förra gången, och för Ammi och hennes mamma som gav mig några så jag kunde åka ner igen.

Idag är det en helt annan stämmning här. Nästan alla "icke koreaner" ska åka hem och alla är glada och upprymda. Jobbar som fan för att få dagen att gå ännu fortare.

Ikväll får jag komma hem till mina prinsar och i morgon får jag träffa min prinsessa och mina vänner.
Ja, jag längar fortfarande jättemycket, men idag är det lättare att uthärda!
Kramisar!