Nu är vi hemma i våra rätta omgivningar igen. Både jag och hästen. Freyja fick träna på att vara på tävling idag också och hon fick även träna på vet. besiktningen. Vår snälla tävlingsveterinär kollade Freyjas sår från igår kväll och kände igenom senor och framknän. Freyja travade så glatt och ystert så jag fick bara rådet att hålla såren rena och kolla så hon inte börjar halta eller få feber. Annars verkade hon vara vid god vigör.
Nått ont märktes det absolut inte av när Stjarna och Annica försvann iväg för att rida B-finalen. Då var det dans på två ben och galopp i liten hage som gällde. Jag gjorde mitt bästa för att coola ner henne, flyttade henne till en hage med mer gräs brevid världens lugnaste häst. Dessvärre var det nog bara maten som hade någon form av effekt på henne.
Vi behöver träna på... Fokus, vara ensamma, se kompisar försvinna på okända marker och... ja, tävlingsplatser och lastning såklart.
Annica och Stjarna gjorde bra ifrån sig i finalen idag också. Det viktigaste av allt - det var rätt galopp direkt idag igen! Underbart! :) Jag önskar jag hade kunnat titta!
Vi gled runt lite och väntade på att det skulle lugna ner sig runt omkring och passade på att kolla när fröken Anna red Frenja i A-finalen i fyrgång. Jäklars vad fint hon gick! Dom gled in på en andra plats. SÅÅÅ Snygga var ni! Båda två! Grattis grattis!
Sen tänkte jag att jag skulle lasta. Freyja höll inte med idag heller. Jag trugade och trugade men näe.
Eva, Anna och Mats (Sus tror jag också var med på ett hörn??) kom och tog över efter en halvtimme eller så. Dom har ju en del erfarenhet av Frenjas laststrul. Frenja går på som en dröm nu mer. Så det var med stort förtroende jag lämnade envisaste stoet i norra storstockholm till dem.
Själv la jag mig och solade ett par bilar bort för att inte vara i vägen. Jag såg Freyja lite då och då när hennes huvud och framhovar svävade ovanför biltaken. Hon har rätt bra balans på två ben ;)
Dom lyckades tillslut få på henne utan att Freyja fick panik och jag är verkligen SÅ tacksam!! Verkligen verkligen supertack!
Eva gjorde ett lastningshattrick, då hon först lastade en svårlastad häst, sen sin egen och sist Freyja. Du börjar verkligen få rutin på det där! :)
Nu ska jag ta o krypa ner o sova lite, jag har inte sovit så bra senaste två nätterna så jag hoppas det blir bättre i natt.
Tack alla som orkat stå ut med mig och Freyja i helgen! Till er som fått lyssna när jag varit nere och kommit med råd, peppningar och kramar. Och tack Elli för att du står ut med o vara min hästskötare!!
Kram!
Det är klart jag står ut med dig. Du är ju min Gurly ;)
SvaraRaderaDu behöver inte vara orolig för att vi ska stå ut med dig, du och Annika är toppentjejor. Att du och jag har lite bökiga tjejer, det är jobbigt och jag vet hur deppig man blir, men det är en sån belöning när det fungerar. Freja kommer att lära sig att det inte är någon ide, men du får göra precis som jag behöver göra, träna, träna och åter träna. Din häst är envisare en min, men min är mycket starkare när hon väl sätter igång, vet inte vad som är minst dåligt, men som sagt ingen panik blev det igår och det var nog för att hon kända att vi var nya människor som hon inte visste var hon hade. Det var helt rätt av dig att gå undan, man har en förmåga att stressa upp sig själv och hästen. Nästa gång behöver jag kanske hjälp av dig. Kramen
SvaraRaderaSkönt att höra att andra har hästar som inte heller går rakt in. Tänkte lastträna mitt sto hemma och hennes föl, eller snarare hennes ettåriga dotter. Freya - fölet gick snällt med mig för att kolla vad det var för kul låda. Då fick mamma Sol ett frispel och sprang runt som en galning. Hon anade väl ugglor i mossen. Att jag tänkte köra iväg med hennes dotter. På semestern ska jag träna lastning så ofta det bara går. Till Stormurtävlingen tränade jag Sveipur ett par gånger. Det gjorde susen - det tog bara en halvtimme att lasta inför tävlingen och hem gick han in på fem minuter. Eller så var det en lyckträff .)
SvaraRadera